Vad vi tror och lär


Vi avser att samla korta och längre beskrivningar av vad vi tror och lär ut i Betania på den här sidan. Betania tillhör den pentekostala delen av världens kyrkosamfund, vi har mycket gemensamt med den evangelikala kristenheten och vi hör till reformationens ättlingar. Så mycket av det vi tror och praktiserar har vi gemensamt med dessa teologiska sammanhang. Men det hjälper inte mycket med ovannämnda benämningar (annat än för teologer och kyrkohistoriskt bevandrade) om vi inte konkretiserar vad vi tror på – och det är det vi ska försöka göra här.

trohem_bok_600

pente_teo_warDen som vill ha grundligare svar på frågorna kan skaffa böckerna Trons hemlighet och Pentecostal Theology, vilka båda beskriver ganska grundligt hur pingstvänner brukar läsa och förstå Bibeln. Det finns naturligtvis mycket mer litteratur i ämnet – det är bara att googla…

.

Huvudpunkterna i pingstkyrkans tro
(Översatt från finsk text, Suomen Helluntaikirkko / Pingstkyrkan i Finland)

1. Bibeln är Guds heliga ord som uppkommit genom den Helige Andes inspiration och utgör den enda grunden för vår lära.
2. Gud är en evig Gud, uppenbarad i tre personer: Fadern, Sonen och den Helige Ande. Gud är skapare av himmel och jord.
3. Jesus Kristus är Guds Son, som avlades av den Helige Ande, som föddes till människa av jungfrun Maria, och som levde ett syndfritt liv medan han undervisade och gjorde under och tecken. Jesus dog på korset till försoning för världens synd, han uppstod från de döda och uppfor till himlen för att sitta på Faderns högra sida.
4. Gud skapade människan som sin avbild och till gemenskap med sig, men i syndafallet kom människan bort från Gud. Genom att tro på Jesus får människan rättfärdigheten som gåva och föds på nytt till ett Guds barn.
5. Den Helige Ande väcker människan andligt så att hon (genom tron) kan ta emot den frälsning som Gud berett. Frälsningen innebär att den Helige Ande kommer för att bo i den troende. Jesus Kristus är den som döper den troende i den Helige Ande. Den Helige Ande ger nådegåvor avsedda för att bygga upp församlingen på samma sätt som på apostlarnas tid. Den troende är avsedd att leva fylld av den Helige Ande och att bära Andens frukt.
6. Församlingen är grundad och ledd av Kristus och är för de troende en gemenskap som bygger på apostlarnas undervisning. Alla troende överallt och i alla tider hör till en och samma församling, som får ett synligt uttryck genom den lokala församlingen. Jesus Kristus befallde sin församling att göra alla folk till lärjungar, att döpa dem och undervisa dem. Församlingen utgör ett andligt prästerskap, vars uppgift är att tjäna Herren och visa kristlig kärlek gentemot alla människor.
7. Dopet i vatten är instiftat av Jesus och hör till Guds frälsningsverk. Dopet förrättas för en troende på befallning av Jesus Kristus i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn genom nedsänkning. Den döpte upptas som medlem i den lokala församlingen.
8. Nattvarden är instiftad av Jesus för hans efterföljare som en minnes- och gemenskapsmåltid, där han genom tron själv är närvarande. Nattvarden förkunnar Jesu försoningsverk och innebär delaktighet i hans död och uppståndelse.
9. Alla människor upplever kroppens uppståndelse. De rättfärdiga uppstår till livets uppståndelse och de gudlösa till domens uppståndelse.
10. Enligt Jesus Kristus löfte kommer han att ta sin församling till sig, varefter han som kung kommer att regera över hela världen. Gud skapar en ny himmel och en ny jord. Det här får de rättfärdiga del i för evigt. 


Ett centralt ämne – DET KRISTNA DOPET.
Eftersom vi lever i ett land som länge präglats av den lutherska kyrkans dopteologi är dopet något som man oftast tänker sig handlar om (rent praktiskt) att man stänker vatten på ett spädbarns panna. Utan att gå in på bakgrunden till den här dopversionen kan vi konstatera att pingstkyrkan inte praktiserar “barndop” i den här formen.

Eftersom Pingstkyrkan inte skriver under den teologiska tolkningen om arvssynden är dopet inte heller nödvändigt för små barn som ännu inte gjort någon synd och inte heller kan tro eller låta döpa sig. Barndopet kan ses mer som ett tvångsdop ur barnets synvinkel och har därmed ingen större betydelse för barnet – om självvald, frivillig tro och efterföljelse av Jesus är den grundläggande tanken.

Troendedop genom nedsänkning
Nya testamentet talar om att människor efter att ha hört budskapet började tro och sedan lät döpa sig genom nedsänkning. I pingstkyrkan praktiseras därför “troendedopet”, dvs. när en person beslutat sig för att tro på Jesus och vill följa honom och tillhöra en församling – då låter hon eller han döpa sig.

Det är däremot vanligt att föräldrar i pingstförsamlingarna bär fram sina spädbarn i en samling i kyrkan och låter pastorn och församlingen välsigna barnet – som ceremoni till det yttre ganska likartad den lutherska dopritualen, förutom att inget vatten är inblandat och ingen tänker på dopet.

När ett barn i församlingen växer upp och i något skede beslutar sig för att tro på Jesus och vill låta döpa sig så är det också möjligt att döpa personen i fråga. Det grundläggande är att den unga ska besluta själv efter att ha kommit till tro. Den här dopsynen innebär också att det lutherska barndopet inte räknas som ett giltigt dop och därför förutsätts det att även vuxna (barndöpta) människor som kommit till tro och vill bli medlem i pingstkyrkan ska låta döpa sig genom nedsänkning. Eftersom nedsänkning (helt och hållet) förutsätter ganska mycket vatten är pingstkyrkorna utrustade med dopbassäng i kyrkan där både den som döper och dopkandidaten går ner i vattnet.

Tjugoen frågor om dopet | Ingmar Rönn
21fragorEftersom dopteologin i den lutherska kyrkan betonas starkt är det ofta en ganska mödosam process för många finländare med den bakgrunden att tänka om i dopfrågan.

Ingmar Rönn, som under många år var predikant inom luthersk inremission började forska i vad Nya testamentet (NT) undervisar om dopet och kom så småningom fram till att det “baptistiska dopet” – alltså troendedop genom nedsänkning – är det som NT beskriver. Hans studier ledde småningom också till att han personligen kom fram till beslutet att låta döpa sig, vilket förstås väckte många frågor hos människor.

Han har nu samlat resultatet av sina studier om dopet och presenterar 21 frågor som han fått och svarat på i en skrift som bra belyser dopfrågans många bottnar. Här får du det teologiska resonemanget som ligger till grund för den ovannämnda praxisen. Hans slutsatser ligger nära den gängse tolkningen i pingstkyrkan och eftersom han vänligen gett oss tillstånd att publicera hans text här hittar du mycket matnyttigt om dopet i det här dokumentet: Tjugoen frågor om dopet | Ingmar Rönn

dop_front600Här en PDF av en pro gradu-avhandling av Ritva Salmi med rubriken Dopet inom pingströrelsen i Finland.

Hon forskade i ämnet i början av 70-talet och avhandlingen omfattar åren 1911-1973. Ett mycket intressant dokument som beskriver hur man tänkte och hur dopsynen utvecklades och formades under de första årtiondena i pingströrelsens i Finland historia. PDF:n är på drygt 32 mb så det kan ta en stund att ladda ner…

Mera tro & lära-ämnen kommer efterhand

Copyright © Dandelion by Pexeto